2020 Announcement – Press Release

Människorättsförsvarare från Iran och Belarus bland 2020 års Right Livelihood-pristagare

Den fängslade iranska människorättsjuristen Nasrin Sotoudeh, medborgarrättsjuristen Bryan Stevenson från USA, urfolks- och miljöaktivisten Lottie Cunningham Wren från Nicaragua samt den belarusiska demokratiaktivisten Ales Bialiatski tillsammans med människorättsorganisationen Viasna har utsetts till 2020 års Right Livelihood-pristagare. Det meddelar Right Livelihood-stiftelsen på torsdagen.

– Genom att bekämpa institutionell diskriminering och diktaturer stärker pristagarna civilsamhället och respekten för mänskliga rättigheter. Årets val av pristagare lyfter fram det ökade globala hotet mot demokratin. Det är hög tid att alla vi som tror på demokrati står upp för varandra, säger Ole von Uexkull, chef för Right Livelihood-stiftelsen.

Right Livelihood-priset hedrar ledande samhällsförändrare sedan 1980. Genom att lyfta fram modiga visionärer och bygga inflytelserika globala nätverk bidrar priset till hållbar social förändring som världen är i akut behov av.

 

En internationell jury har utsett fyra pristagare som får en miljon kronor vardera:

  • Den fängslade människorättsjuristen Nasrin Sotoudeh (Iran)
    “för sin orädda kamp, trots stora personliga risker, för att främja politisk frihet och mänskliga rättigheter i Iran”.
  • Medborgarrättsjuristen Bryan Stevenson (USA)
  • “för sina inspirerande insatser för att förändra det amerikanska straffrättsliga systemet och sitt arbete för försoning mellan USA:s svarta och vita befolkning med utgångspunkt i landets historiska trauma”.
  • Urfolks- och miljöaktivisten Lottie Cunningham Wren (Nicaragua)
    “för sitt oupphörliga arbete med att skydda urfolks landområden och samhällen från exploatering och plundring”.
  • Demokratiaktivisten Ales Bialiatski och människorättsorganisationen Viasna (Belarus)
    “för sin beslutsamma kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i Belarus”.

 

– Årets pristagare förenas i sin kamp för jämlikhet, demokrati, rättvisa och frihet, säger Ole von Uexkull.

Alla är välkomna att föreslå kandidater till Right Livelihood-priset. Efter noggranna undersökningar av stiftelsens research-team utses pristagarna av en internationell jury som i år tog ställning till 182 kandidater från 71 olika länder. Nasrin Sotoudeh är den första Right Livelihood-pristagaren från Iran. Ales Bialiatski och Viasna är de första från Belarus som tar emot priset.

Årets pristagare tillkännagavs vid en presskonferens på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. De kommer att hyllas vid en digital, direktsänd, prisutdelning den 3 december 2020.

 

För ytterligare information och intervjuer, kontakta:

Johannes Mosskin, johannes@rightlivelihood.org, +46 70 437 11 48

 

  • Läs mer om pristagarna här.
  • Bilder och filmer finns här.

 

Nedan finns korta biografier över pristagarna, liksom citat och en beskrivning av Right Livelihood-priset.

Den fängslade iranska människorättsjuristen Nasrin Sotoudeh

Nasrin Sotoudeh är en iransk jurist som arbetar för rättsstatsprincipen och rättigheter för politiska fångar, oppositionsaktivister, kvinnor och barn som utsätts för Irans repressiva regim. Hon avtjänar ett långt fängelsestraff för sin kamp för att förändra landets stränga rättssystem. Trots att hon sitter fängslad, och trots ständiga hot mot hennes familj, fortsätter Nasrin Sotoudeh sitt enträgna arbete för en fungerande rättsstat.

Irans auktoritära regim kränker mänskliga rättigheter och begränsar politisk opposition. I synnerhet kvinnor utsätts för ett hårt förtryck och begränsat livsutrymme på grund av landets strikta tolkning av islamsk lag. Trots senare års demonstrationer för demokrati och den internationella kritik Iran fått utstå för bristen på mänskliga rättigheter har landet fortfarande en av världens mest förtryckande regimer.

Sotoudeh klev fram i efterspelet till de regeringskritiska protesterna 2009 – den så kallade ”Gröna revolutionen” som ägde rum efter presidentvalet samma år. Sotoudeh försvarade flera aktivister som greps under regeringens hårda tillslag mot demonstranterna. Bland de hon försvarade finns Heshmat Tabarzadi, ledaren för den förbjudna oppositionsgruppen Democratic Front of Iran. Sotoudeh företrädde också den iranska människorättsaktivisten och mottagaren av Nobels Fredspris, Shirin Ebadi. På senare tid har hon försvarat några av de kvinnor som under 2018 protesterade mot slöjtvånget i Iran genom att ta av sina slöjor offentligt. Som medlem av organisationen “Step by Step to Stop the Death Penalty” (LEGAM) har Sotoudeh kämpat för att avskaffa dödsstraffet i Iran. Sotoudeh har också kampanjat mot att dödsstraffet tillämpas på minderåriga som döms för brott som begåtts innan de fyllt 18 år.

På grund av sitt oförtrutna arbete för rättvisa har Sotoudeh sedan 2010 fängslats ett flertal gånger, och även satts i isoleringscell. I mars 2019 dömdes hon till totalt 38 års fängelse och 148 piskrapp för påhittade anklagelser – bland annat ”korruption och prostitution”. Under covid-19-pandemin har Sotoudeh hungerstrejkat för att protestera mot det fortsatta frihetsberövandet av politiska fångar som lever under fruktansvärda förhållanden i Irans fängelser.

Sotoudehs hårda arbete för ett fungerande rättssamhälle och hennes oupphörliga kamp mot förtryck har gjort henne till en symbol för rättvisa i Iran.

Biografisk information

Född i: Teheran, Iran

Född den: 29 maj 1963

Utbildning: Shahid Beheshti University (Masterexamen i International Law)

Citat från Nasrin Sotoudehs man, Reza Khandan:

“Stort tack till Right Livelihood-stiftelsen för att de uppmärksammar Nasrin och tre andra människorättsaktivister. Vår familj går igenom svåra tider. Den iranska regimens behandling av Nasrin och vår familj är svår att ta in. De har dömt Nasrin till piskrapp och 38,5 års fängelse. De har blockerat hennes bankkonton, de har arresterat vår dotter Mehraveh, de har arresterat mig. De pressar vår familj i tron att de kan uppnå sina mål. Jag är så orolig för Nasrins tillstånd att jag har börjat tänka på det värsta tänkbara scenariot. Det skulle vara omöjligt att uthärda denna situation utan allt stöd vi får, lokalt och internationellt. Styrkan i detta stöd övervinner regimens hårda tryck.

Citat från Ole von Uexkull:

“Nasrin Sotoudeh är en symbol för kampen för frihet och rättvisa i Iran. Trots att hon förföljts och kastats i fängelse för påhittade brott har hon vägrat att låta den iranska regimen tysta henne. Vi kräver att denna extraordinära människorättsförsvarare friges omedelbart. Hennes mod och beslutsamhet är ett inspirerande bevis på den kraft som människan besitter.”

 

Den amerikanska medborgarrättsjuristen Bryan Stevenson

Bryan Stevenson är en ledande amerikansk medborgarrättsjurist som arbetar för att reformera landets straffrättsliga system genom att säkerställa lika rättigheter för alla. Den strukturella orättvisan påverkar framförallt icke-vita, och Stevenson har ägnat sitt liv åt att arbeta för jämlikhet och att utmana den historia av rasism som finns i USA. Hans mångåriga kamp för marginaliserade människor, inklusive dödsdömda, har banat väg för ett mer rättvist samhälle.

Stevensons arbete bygger på insikten att samhället och rättssystemet plågas av strukturell rasism, vilket är en följd av att USA:s historia av slaveri och vit maktdominans inte bearbetats. Rasismen speglas också av det faktum att USA har fler människor i fängelse än något annat land i världen, där en oproportionerligt stor andel utgörs av afroamerikaner och fattiga.

1989 grundade Stevenson den organisation som i dag bär namnet Equal Justice Initiative (EJI). Organisationen har sedan starten företrätt människor som dömts till döden. De företräder hundratals personer inom det straffrättsliga systemet varje år, och arbetet har hittills lett till frisläppande eller strafflindring för fler än 140 felaktigt dödsdömda människor. Stevenson är uttalad motståndare till dödsstraff. Han har fört mångas talan och vunnit flera fall i USA:s högsta domstol, vilket stärkt rättigheterna för människor med psykisk ohälsa samt minderåriga som dömts som vuxna i det straffrättsliga systemet. En annan viktig del i Stevensons arbete har varit att kampanja mot utdömandet av orimligt hårda straff, något som i oproportionerligt stor utsträckning drabbar fattiga och icke-vita.

Stevenson och EJI har också varit djupt engagerade i arbetet med att dokumentera den historia av slaveri, lynchningar och segregation som präglar USA. De har bland annat öppnat ett museum och en minnesplats i Montgomery, Alabama. Genom att förespråka en process för att bearbeta arvet från slaveriet och vit maktdominans där hela samhället deltar banar Stevenson väg för det amerikanska samhället att kunna läka de sår som orsakats av landets våldsamma och rasistiska historia.

Under sitt arbete med dödsdömda och marginaliserade har Stevensons medkänsla satt ljuset på varje människas inneboende värde. Som han själv skrev i sina bästsäljande memoarer ”Just Mercy” (svensk titel ”Riggad sanning”) 2014: ”Var och en av oss är mer än det värsta vi någonsin gjort.”

Biografisk information

Född i: Milton, Delaware, USA

Född den: 14 november 1959

Utbildning: Eastern University, Harvard Law School (JD) och Harvard School

of Government (Masterexamen i Public Policy)

Citat från Bryan Stevenson:

“Det är en stor ära att få ta emot ett så prestigefyllt pris. Det både bekräftar och uppmuntrar och det kommer i en tid med mycket osäkerhet och oro kring vårt arbete för att uppnå rättvisa i USA.”

“Vi intensifierar nu arbetet med rättviseprojekt som ska hjälpa vår nation att mer uppriktigt hantera den historia av rasdiskriminering och ojämlikhet som vi har. Det här stödet kommer att hjälpa oss att komma framåt i det arbetet.”

Citat från Ole von Uexkull:

“Bryan Stevenson försvarar de marginaliserade och de dödsdömda i ett försök att reformera det amerikanska straffrättssystemet. Han har visat att när det handlar om strukturell orättvisa och arvet från slaveriet – då kräver sann frihet att det förflutnas fasor erkänns. Stevenson bereder väg för de förändringar som behövs för att det amerikanska samhället ska kunna läka från sin långa och våldsamma historia av rasism. Och han gör det med medkänsla och moralisk klarsynthet.”

 

Urfolks- och miljöaktivisten Lottie Cunningham Wren från Nicaragua

Lottie Cunningham Wren är jurist och tillhör urfolksgruppen Miskito. Hon försvarar nicaraguanska urfolks lagliga rätt till mark och naturresurser och hennes insatser har varit viktiga för att stärka urfolkens juridiska skydd. Cunningham drog igång processen för att fastslå gränser och formella ägandebevis för ursprungsfolkens marker i Nicaragua. Hon har också kämpat för att mänskliga rättigheter för urfolk och människor med rötter i Afrika ska respekteras, och för bättre skydd mot beväpnade nybyggare.

Urfolkssamhällen runt om i världen – men särskilt i Latinamerika – står inför en mängd olika hot. Allt från konfiskering av mark och exploatering av deras naturresurser till våld som hotar deras existens. I Nicaragua trakasseras en majoritet av de samhällen som befolkas av urfolk och personer med afrikanskt påbrå av beväpnade nybyggare som tar över deras mark för djuruppfödning och skogsavverkning. Samtidigt trycks urfolken bort från sina byar och odlingsmarker. Statens stöd till utvinningsindustrin bidrar till att livsviktiga naturresurser, som dricksvattenkällor, ofta förstörs.

Genom att använda en kombination av internationell och nationell rätt har Cunningham säkrat landrättigheter för Nicaraguas urfolk. Hon har utvecklat banbrytande strategier för urfolkssamhällen att erhålla formella bevis på äganderätten för sina marker som framgångsrikt använts runt om i världen. Cunningham har också visat hur avgörande det är att skydda urfolks landområden för att skydda lokala ekosystem. Hon har varit central i mobiliseringen mot den planerade Nicaragua Interoceanic Grand Canal, ett av Kina finansierat statligt projekt för att binda samman Atlanten med Stilla havet. Om den färdigställs skulle kanalen skära rakt igenom urfolkens marker, tvinga bort människor från deras land och förstöra ekosystem som är centrala för deras överlevnad.

Cunningham också bidragit till att stora framsteg tagits för kvinnors rättigheter bland urfolken, bland annat genom att etablera program för att minska våld i hemmet och försöka skapa plats för kvinnor i beslutsfattande organ. Hon utbildar även ungdomar i hur de kan försvara sina mänskliga rättigheter, och rapportera kränkningar av dessa.

Trots hot och trakasserier står Cunningham fast i sitt orubbliga arbete med att ge kraft åt urfolkssamhällen och skydda dem mot de yttre krafter som exploaterar deras mark.

Biografisk information

Född i: Bilwaskarma, en Miskito-by vid Rio Coco på Nicaraguas atlantkust

Född den: 29 september 1959

Utbildning: Central America University, Managua (JD, 1994)

Citat av Lottie Cunningham Wren:

“Jag är djupt tacksam för Right Livelihood-priset och vill framföra mitt uppriktiga tack för erkännandet av mitt folk, mitt team och mig för den kamp vi för. Jag accepterar ödmjukt priset å alla de urfolks vägnar som lever längs den karibiska kusten i Nicaragua, men också för de som fått offra livet för sitt försvar av sin mark och Moder jord. Priset bidrar till att göra vår kamp synlig i en avgörande tid, när vi står inför en humanitär kris och Nicaragua som helhet befinner sig i en av de djupaste människorättskriserna i sin historia.”

Citat av Ole von Uexkull:

“Som urfolkskvinna i Nicaragua har Lottie Cunningham Wren personlig erfarenhet av våld och förstörelse som orsakas av bristande skydd för hennes folk och deras landområden. Som svar på det har hon tagit urfolkens sak, liksom situationen för minoritetsgrupper med rötter i Afrika, hela vägen till den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter – och vunnit. Genom att kombinera innovativa legala verktyg med att skapa solidaritet mellan gräsrotsrörelser har Cunningham hittat ett sätt att ge kraft och skydd åt urfolk som länge varit marginaliserade både i och utanför Nicaragua.”

 

Den belarusiska demokratiaktivisten Ales Bialiatski och människorättsorganisationen “Viasna”

Ales Bialiatski är demokrati- och människorättsaktivist i Belarus och har lett en nästan 30 år lång kamp för demokrati och frihet. 1996 grundade han människorättsorganisationen Viasna med bas i Minsk. Organisationen startades för att ge stöd till politiska fångar och är idag landets ledande människorättsorganisation. Viasna har bidragit till utvecklingen av civilsamhället i Belarus genom att dokumentera kränkningar av mänskliga rättigheter och övervaka val.

Belarus kallas ofta ”Europas sista diktatur”. Det dåliga ryktet är välförtjänt och har sin grund i president Alexander Lukasjenkos auktoritära styre. Valen i Belarus är riggade, oppositionen tystas och civilsamhället är kraftigt begränsat av statliga institutioner som i praktiken utgör en fortsättning på landets sovjetiska förflutna. Belarus är dessutom ensamma i Europa om att utdöma dödsstraff.

Sedan mitten av 1980-talet har Bialiatski lett en opartisk ickevåldskamp för att uppnå demokratiska friheter och etablera ett levande civilsamhälle i Belarus. Som en del i detta arbete har han verkat för dödsstraffets avskaffande. För sitt arbete i den nationella människorättsrörelsen har Bialiatski gripits vid upprepade tillfällen. Han har tillbringat flera år i fängelse efter att falska anklagelser riktats mot honom – ett sätt för myndigheterna att försöka tysta honom. Regeringen har också vid flera tillfällen angripit Viasna och organisationens medlemmar.

Bialiatskis och Viasnas envisa och långvariga arbete för att ingjuta mod i det belarusiska folket och säkerställa deras demokratiska rättigheter har gjort dem till en ostoppbar kraft för frihet. Under prodemokratiska demonstrationer, bland annat efter det riggade presidentvalet tidigare i år, har Viasna spelat en ledande roll genom att försvara mötesfriheten, dokumentera kränkningar av mänskliga rättigheter, samt försvara rättigheterna för människor som gripits under demonstrationerna. Bialiatski är medlem i koordinationsrådet som grundades av belarusiska oppositionspolitiker och civilsamhällesföreträdare i augusti 2020. Rådets mål är att möjliggöra en fredlig maktövergång i landet.

Bialiatski och Viasna fortsätter att stå upp för de många människor som trots stora personliga risker protesterar mot Lukasjenkos diktatur. Genom sitt åtagande att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter har Bialiatski och Viasna lagt grunden till ett fredligt och demokratiskt Belarus.

Biografisk information

Född i: Karelen, Ryssland

Född den: 25 september 1962

Utbildning: 1984 Examen från Historiska och filologiska fakulteten vid Homiel State University. 1989 tog han doktorsexamen vid Literature Institute of the Academy of Sciences in Minsk.

Citat av Ales Bialiatski:

”Det här priset innebär ett viktigt moraliskt stöd för alla de belarusier som kämpar för demokrati. Jag hoppas att den internationella uppmärksamhet som Right Livelihood-priset väcker kommer att göra människorättsorganisationen Viasnas arbete i Belarus än mer meningsfullt, men också mindre riskabelt.”

Citat från Ole von Uexkull

“Ales Bialiatski är en framstående människorättsaktivist som har haft en ledande roll i kampen för demokrati i Belarus de senaste trettio åren. Bialiatski och Viasna tilldelas Right Livelihood-priset i en tid när landets framtid ligger i vågskålen. Medborgare från alla delar av landet fortsätter att protestera på gatorna mot president Lukasjenkos diktatur, och det gör att priset till Bialiatski och Viasna också utgör ett tecken på internationell solidaritet med alla de som kämpar för frihet och demokrati i Belarus.”

 

Om Right Livelihood-priset

Sedan 1980 stöttar Right Livelihood-priset modiga människor med syfte att främja en rättvis, hållbar och fredlig värld för alla. Genom att uppmärksamma modiga visionärer och skapa betydelsefulla nätverk runt om i världen bidrar priset till att skapa hållbar social förändring som världen är i akut behov av. Hittills har 182 pristagare från 72 länder hedrats.

Right Livelihood-stiftelsen, som delar ut priset, erbjuder pristagarna långvarigt stöd och ser som sin roll att vara deras sköld och megafon. Särskilda skyddsinsatser görs för pristagare vars liv och frihet hotas. Stiftelsen arbetar också med att sprida information om de innovativa lösningar som presenteras av pristagarna. Organisationen har konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC).

Alla är välkomna att nominera personer eller organisationer till Right Livelihood-priset. Efter noggranna undersökningar av stiftelsens research-team utses fyra pristagare av en internationell jury. Right Livelihood-priset har, till skillnad från många andra internationella priser, inga särskilda kategorier eftersom de mest inspirerande och betydande insatserna för att möta vår tids utmaningar ofta spänner över olika fält.

Media Contacts

International Media

Emoke Bebiak
Email Emoke

M +41 78 333 84 84

German Media

Nina Tesenfitz
Email Nina 

M+49 (0)170 5763 663

Swedish Media

Johannes Mosskin
Email Johannes

M +46 70 437 11 48

Spanish Media

Nayla Azzinnari
Email Nayla

M +54 9 11 5460 9860