18/09/2019 2019 års Right Livelihood-pristagare tillkännages 25 september

2019 års Right Livelihood-pristagare tillkännages 25 september

18/09/2019

I höst är det 40 år sedan Right Livelihood-priset grundades. Årets pristagare tillkännages klockan 09.00 den 25 september vid en presskonferens på UD:s internationella presscenter, Fredsgatan 6.

Tillkännagivandet görs av Ole von Uexkull, chef på Right Livelihood-stiftelsen och Amelie von Zweigbergk, styrelse- och juryledamot. Presskonferensen direktsänds på rightlivelihood.org.

Alla är välkomna att nominera kandidater till Right Livelihood-priset. Efter noggranna undersökningar av stiftelsens research-team utses fyra pristagare av en internationell jury. I år tog juryn ställning till 142 kandidater från 59 länder.

Bland tidigare pristagare återfinns visselblåsaren Edward Snowden (USA), den grävande journalisten Khadija Ismayilova (Azerbajdzjan), gynekolgen Denis Mukwege (DR Kongo) och författaren Astrid Lindgren (Sverige).

På grund av säkerhetsregler måste alla som vill närvara vid presskonferensen föranmäla sig senast 23 september via mejl till: communications@rightlivelihood.org. Medtag giltigt presskort.

I år bjuds för första gången allmänheten in till prisutdelningen, som flyttar till Cirkus i Stockholm. Biljetterna till Right Livelihood-galan den 4 december har släppts och medverkar då gör bland andra Edward Snowden (via länk från Moskva) samt José González.

Läs mer nedan:

  • Om Right Livelihood-priset
  • Hur allting började – Nobelstiftelsen avböjde miljöpris

Om Right Livelihood-priset:

Right Livelihood-priset grundades 1980 för att hedra och stötta modiga människor som löser globala problem. En internationell jury utser fyra pristagare varje år och prissumman är 1 miljon SEK vardera.

Right Livelihood-stiftelsen, som delar ut priset, erbjuder pristagarna långvarigt stöd och ser som sin roll att vara deras sköld och megafon. Särskilda skyddsinsatser görs för pristagare var liv och frihet hotas. Stiftelsen har konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC).

Right Livelihood-priset har, till skillnad från många andra internationella priser, inga särskilda kategorier eftersom de mest inspirerande och betydande insatserna för att möta vår tids utmaningar ofta spänner över olika fält.

Hur allting började – Nobelstiftelsen avböjde miljöpris

1979 vände sig den svensk-tyske filantropen och frimärkssamlaren Jakob von Uexkull, då 35 år, till Nobelstiftelsen med ett förslag: instifta två nya priser, ett Nobelpris i miljö och ett annat för att uppmärksamma kunskap och perspektiv från fattiga länder. Som finansiering erbjöd han sig att sälja sin frimärkssamling, värd mer än en miljon US Dollar, och donera pengarna till Nobelstiftelsen.

Under ett antal resor runt om i världen, och besök vid FN-konferenser, hade Jakob sett hur makthavare i slutna rum försökte lösa uppkomna kriser. Utanför de stängda mötesrummen samlades aktivister och civilsamhällesorganisationer som ofta presenterade konstruktiva lösningar på de problem som makthavarna försökte lösa. Men civilsamhällets förslag blev inte tagna på allvar.

”Hur blir man tagen på allvar?” frågade sig Jakob. ”Den som får Nobelpriset blir lyssnad till”, tänkte han, och kontaktade Nobelstiftelsen som hövligt avböjde förslaget om att instifta två nya priser. Jakob beslöt sig då för att instifta Right Livelihood-priset, med syfte att bidra till en rättvis, fredlig och hållbar värld. Han sålde därför delar av frimärkssamlingen och priset fick stor uppmärksamhet när det delades ut för första gången 1980, dagen innan Nobeldagen. Idag är det en av världens mest prestigefulla utmärkelser inom hållbarhet, fred och social rättvisa.

Frimärkspengarna tog snabbt slut och Right Livelihood-priset finansieras sedan tidiga år genom donationer från privatpersoner. En av grundpelarna var redan från början att inte bara hedra pristagarna, utan också erbjuda dem långvarigt stöd – vilket gör priset unikt. På grund av sin historia har det blivit känt som det ”Alternativa Nobelpriset”.